Jag känner att jag måste ge credit where credit is due. Jag var på rätt uselt humör tidigare, som ni kanske kan skönja av mitt förra inlägg. Allt det är helt borta nu, och jag har bara en man att tacka för det.
Jimi Hendrix.
tisdag 11 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar