Jajjemän. Seger!
Som alla vet är guds enda syfte att jävlas med oss här på jorden, och den här gången försökte den banditen sätta käppar i hjulet för vårt lägenhetssökande. Men icke! Med sällsynt utomordentlig delegeringsförmåga såg jag till att vi kommer att undvika hemlöshet även efter 1a april.
Samtalet kom idag runt 18-tiden. Gud var besegrad. Den här ronden iallafall, han har en tendens att gång på gång komma med nya utmaningar och jävulskap.
Så vad annars? Jag var i Piteå en vecka över påsk med en internetanslutning som hoppade upp och ner vilket jag väljer att skylla avsaknadet av blogguppdateringar på. Det var väldigt skönt att få komma hem och träffa familj och vänner. Lite paradoxalt dock, för det känns inte riktigt som "hemma" längre att bo hos mina föräldrar, men samtidigt kan jag ju knappast påstå att lägenheten i Oslo är "hemma". Är jag hemlös iallafall? Damn you, God!
Nåväl, efter en supermysig vecka i Piteå är jag nu iallafall tillbaka i Oslo för att återgå till mitt 05.30-uppvaknande liv. Hurra.
fredag 28 mars 2008
torsdag 13 mars 2008
Karlstad - Sveriges rövhål?
Karlstad är en jävla skitstad. Dess relativa närhet till Oslo gör att det kryllar av karlstadsmänniskor i den här staden, så vi råkar ut för dem ganska ofta, och vi är alla överens om att Karlstad är en jävla skitstad. Vad har Karlstad någonsin gjort för dig? Ingenting, är svaret. Det enda Karlstad producerar är NSF (Nationalsocialistisk Front, för den oinsatte) och mandat till Sverigedemokraterna. Goa gubbar med andra ord.
Alla i Karlstad är rasister. Detta är ett faktum, finns inget att diskutera. Det intressanta är att de verkar inte ens veta om det själva. Köksbordsrasismen är alltså så vitt utbredd och djupt rotad i karlstadborna att de inte ens märker det, den bara är där, lika naturlig för dem som luften de andas. Vi kan förresten anta att luften i Karlstad är riktigt jävla rutten.
Värmländska är en jävligt löjlig dialekt. Ingen kan prata värmländska och förvänta sig att bli tagen på allvar. Smala Sussie för helvete.
Vidare. Jag är frisk nu, hurra för antibiotika. Säga vad man vill om hur bra och nyttigt det egentligen är, det jävlat mördar sjukdomar iallafall. Pang sa det, så kunde jag helt plötsligt äta och leva som en riktig människa. Detta innebär att istället för att min sömn avbryts av LP-sväljande så avbryts den av att jag igen måste kliva upp före livet självt och gå till jobbet varje morgon.
Vår tid börjar nu återigen ägnas åt att söka lägenheter, då vi bara kan bo kvar där vi är nu till den sista Mars. Ivan lämnar oss för Bulgarien, så det är bara jag, Johan och David som nu är ute och jagar treor. Vi hoppas på att förr eller senare stöta på någon som bara har att välja mellan oss och något sorts kollektiv av heroinmissbrukare att hyra ut till, så vi på så sätt möjligen kan ha en chans att få en lägenhet. Antingen det, eller så blir det väl att hyra direkt av den som äger huset, och inte i andra hand, men i de fallen finns det nästan aldrig några vitvaror, och det är inget vi känner oss särskilt peppade på att köpa och sedan behöva trixa med efter vår vistelse är slut.
Det får bli allt för den här gången, kom ihåg att kolla in min youtube-profil och min pixbox med jämna mellanrum!
Pang pang
Alla i Karlstad är rasister. Detta är ett faktum, finns inget att diskutera. Det intressanta är att de verkar inte ens veta om det själva. Köksbordsrasismen är alltså så vitt utbredd och djupt rotad i karlstadborna att de inte ens märker det, den bara är där, lika naturlig för dem som luften de andas. Vi kan förresten anta att luften i Karlstad är riktigt jävla rutten.
Värmländska är en jävligt löjlig dialekt. Ingen kan prata värmländska och förvänta sig att bli tagen på allvar. Smala Sussie för helvete.
Vidare. Jag är frisk nu, hurra för antibiotika. Säga vad man vill om hur bra och nyttigt det egentligen är, det jävlat mördar sjukdomar iallafall. Pang sa det, så kunde jag helt plötsligt äta och leva som en riktig människa. Detta innebär att istället för att min sömn avbryts av LP-sväljande så avbryts den av att jag igen måste kliva upp före livet självt och gå till jobbet varje morgon.
Vår tid börjar nu återigen ägnas åt att söka lägenheter, då vi bara kan bo kvar där vi är nu till den sista Mars. Ivan lämnar oss för Bulgarien, så det är bara jag, Johan och David som nu är ute och jagar treor. Vi hoppas på att förr eller senare stöta på någon som bara har att välja mellan oss och något sorts kollektiv av heroinmissbrukare att hyra ut till, så vi på så sätt möjligen kan ha en chans att få en lägenhet. Antingen det, eller så blir det väl att hyra direkt av den som äger huset, och inte i andra hand, men i de fallen finns det nästan aldrig några vitvaror, och det är inget vi känner oss särskilt peppade på att köpa och sedan behöva trixa med efter vår vistelse är slut.
Det får bli allt för den här gången, kom ihåg att kolla in min youtube-profil och min pixbox med jämna mellanrum!
Pang pang
söndag 2 mars 2008
Helvete
Varför blir jag aldrig frisk? Har på fyra veckor lyckats klämma in magsjuka, helt galen feber och nu vad som liknar halsfluss. Jag sover i ca 15 minuter åt gången, när jag sväljer känns det som att försöka svälja en LP-skiva. Jag är less på den här jävla skiten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
