Jaha då var det dags. Sitter sömnlös sista natten i Piteå, imorgon bär det iväg tillbaka till Oslo och... verkligheten antar jag. Det känns lite vemodigt. I början var Oslo ett stort äventyr som jag åkte iväg på utan att veta vad som skulle hända, nu vet jag exakt vad som kommer att hända, och det är föga upphetsande när man har att jämföra med en helt underbar sommar (trots det usla vädret) med vänner och familj i Piteå.
Det här pretty much sums up vad jag känner:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar