Ligger här i soffan och tittar på den fantastiska Tina Fey's fantastiska serie 30 Rock. Jag har laddat hem alla avsnitt naturligtvis och jag kan naturligtvis inte bara se ETT avsnitt utan minst fem innan jag somnar.
Mellan avsnitten i detta någorlunda ofrivilliga marathon hör jag hur Johan pratar i sömnen i rummet intill. Han låter väldigt irriterad när han sover...
Hur som helst, det fick mig att tänka på en dröm jag hade igårnatt som jag hade glömt bort, och den hade jag tänkt dela med mig av.
Jag var på date med ingen mindre än Björk! Fast hon var ungefär lika gammal som jag.
Och jag älskade henne. Och hon älskade mig.
Vi var antingen i Reykjavik eller London eller Piteå, jag är inte säker. Staden såg ut som London, det var människor där som jag känner igen från Piteå men alla pratade isländska och hon var tvungen att översätta allt för mig.
Till slut skulle hon sjunga Joga för mig, men när hon började sjunga var det nåt helt annat. Det var Markus väckarklocka. Tack Markus.
Om jag lyssnar på Björk ett tag innan jag somnar och tänker på henne sjuuukt intensivt så kanske hon kommer tillbaka?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Döende jobbigt. Det fula är att alla verkar ha drömt något utöver det vanliga inatt. Jag har faktiskt drömt om dig. Jag fick ett pennfodral fyllt med Mary Jane av min thailänska polare, också ringde jag dig.
Jag och Mirre bodde i ett mansion, och du och jag skulle jamma, men du spelade kontrabas i drömmen. Eller du spelade ingenting, men du lät med munnen EXAKT som en kontrabas och rörde armarna som att du spelade, men egentligen spelade du inget.
Vi hittade inte heller stash-gömman på vinden, så vi fick spela nyktra.
Fast... din dröm var bättre.
zup!
Det var fan länge sen! Vilka färger blev det på snörena? Gissar på chokcrosa och migrängröna?
Gillar att alla har fantastiska erotiska drömmar atm
Ha, ha! Erik, när jag väl skriver något på min blogg som har NÅT med musik att göra - då dissar du det!
Men jag vidhåller att Madonna är värd att beundras. De flesta andra i hennes bransch fuckar upp det förr eller senare, blir feta, blir fast i knark, gör mindre poulär musik... osv, osv. Men Madonna lyckas balansera det på nåt sätt. Beundransvärt.
Sen kan jag väl erkänna att svaren på flera av de pretentiöst formulerade frågorna kunde tänkas igenom lite mer, men det är väl bloggandet i ett nötskal?
Men du, då utmanar jag dig på utmaingen!!! Ha, ha! Få se vad du kommer på för smarta svar...!
Utmanad, alltså. Seså!
Skicka en kommentar